andas my, andas

Sedan jag gick i 8an har jag ätit ppiller pga min lingonvecka. Jag hade väldiga problem med ont i magen, jag låg och kallsvettades och var tvungen att vara hemma frågn skolan. Jag har alltså taig ppiller i ca 7 år och det har fungerat jätte bra mot just dom biverkningarna. MEN. jag vet att jag inte mått bra i mig själv med att stoppa i mig dessa piller, så för ca en månad sedan slutade jag med ppiller och det var det bästa jag gjort i hela mitt liv. 
 
Men nu är den där veckan tillbaka och jag var tvungen att gå hem från skolan, igen. Jag satt på lektionen och kände hur jag började svettas och att magen inte ville lägga sig, jag blev uppblåst och blev alldeles torr i munnen. Då tänkte jag, äh efter 7 år måste ju problemet vara borta. 
 
Men så fel jag hade. Jag försökte koncentrera mig på vad som sas, men det enda jag riktigt kunde koncentrera mig på var inte spy. jag tänkte hela tiden ''jag vill inte spy, jag vill inte spy, jag vill inte spy!''.
 
Jag gick hem. Fyfan. Och nu sitter jag här. Är orolig över att jag ska spy och spy pga det, jag hatar att spy. 
Jag vill inte ha ppiller. Jag vill inte stoppa i mig skit. Men jag vill inte kallsvettas, må illa och spy heller! så vad ska jag göra?
 
jävla skit. Jag vill inte ha det såhär. Kommer jag få gå igenom detta igen som jag fick gå igenom i 4 år innan jag började med ppillerna?
Nu sitter jag bara och andas och försöker tänka på något annat, Men det är svårt när man har varit utan det så fruktansvärt länge. 
 
andas my, andas
 
//♥

Kommentera här: